Kort om Danmark
Kongeriget Danmark är en konstitutionell monarki med parlamentarism och enkammarsystem. Drottning Margrete har formellt den verkställande makten men i verkligheten ligger makten hos ”Folketinget”. Drottningens roll i statsrådet är därför rent ceremoniell på samma sätt som den svenska kungens makt är mycket begränsad.
Huvudstad: Köpenhamn
Folkmängd: 5.427.459 invånare (Juni 2007)
Folkmängd på den danska sidan i öresundsregionen: 2.411.511 inv. (Juni 2007)
Yta: 43.098 km2
Befolkningstäthet: 126 invånare per km2 (Juni 2007)
Danmark är Gammel Danskens hemland
Danmark är indelat i 5 regioner och 98 kommuner, varav 2 regioner och 46 kommuner ligger i Öresundsregionen.
Nationaldag: 5 juni, då FredrikVII undertecknade Danmarks Riges Grundlov, 1849. Dagen kallas därför ”Grundlovsdag”.
Nationalsång: Danmark har två nationalsånger, en officiell, ”Kong Christian stod ved højen mast” och en inofficiell, ”Der er et yndigt land”.
Danmark är sedan 1973 med i Europeiska Unionen (EU).
Danmark är medlem i NATO sedan 1949 då försvarspakten bildades.
Danska räkneord:
Exempel på danska räkneord med uttal:
2 to (Sv andra = Da anden.)
7 syv
8 otte – [åde]
16 seksten – [saisdn]
17 sytten – [södn’]
18 atten
20 tyve
21 en og tyve
22 to og tyve
30 tredive – [trädve]
40 fyrre – [förre]
50 halvtreds – [haltress’]
60 tres – [tres’]
70 halvfjerds – [halfjärs’]
80 firs
90 halvfems – [halfems]
Ordningstal: Tjugoandra, 22:a, blir på danska ”toogtyvende”. Sjuttionionde, 79:e, blir niooghavlfjerdsindstyvende och tvåhundrafemtiotredje
Danskan har speciella räkneord som kan vara särskilt svåra för svenskan att förstå.
Räkneord som exempelvis 22 och 34 bildas i danskan på samma sätt som i tyskan, det blir alltså ”to og tyve” (22), ”fire og tredive” (34). För svensken i Danmark kan det leda till missförstånd. Det svenska uttrycket ”en och tretti” (exempelvis 1:30 kr) uppfattas av ofta av danskar som ”en og tredive” (31), och det danska ”en og tredive” kan lätt uppfattas av svensken som ”en och tretti”. Ifråga om affärer bör man därför säga ”en krona och tretti öre”, då missförstår inte dansken. Danskarna säger gärna ”en krone og tredive”.
Det svåraste för en svensk ifråga om danska räkneord beror på att danskan har kvar ord från en ålderdomlig tjogräkning. Ett tjog är 20 och heter på danska ”tyve”. De danska orden för 60 och 80 härstammar från tjogräkning och är bildade genom multiplikation med ”tyve”. Om man tar ”tyve” tre gånger får man det danska ”tresindstyve” (”sind” står för gånger och är också det ett gammalt ord). Detta ”tresindstyve” förkortas sedan till ”tres”, vilket alltså betyder 60. På samma sätt är 80 fyra gånger ”tyve”, som ger det danska ”firsindstyve” och förkortas till ”firs”. Därefter bygger man orden för 50, 70 och 90 genom halva tjogtal. Det danska ”halvtreds” för 50 får man genom att ta 20 tre gånger, men den tredje gången endast ett halvt tjugotal (2 gånger 20 plus 10), egentligen ”halvtredsindstyve” som förkortas till ”halvtreds”. Ordet för 70 bildas genom 4 gånger 20, men den fjärdegången endast en halv gång. Det ger ”halvfjerdsindstyve”, som kortas ned till ”halvfjerds”. På samma sätt får man ”halvfemsindstyve”, ”halvfems”, som är 90. Om man hör ”fyrretyve” betyder det dock 40.
Danskt uttal – Danska för svenskar
Det danska uttal är oftast svårare för en svensk att förstå än danska i skrift.
Fakta om några uttalsregler:
G, k och sk i början av ord uttalas med hårt g eller k, som i svenska ”gata” eller ”kort”. Exempelvis i danska ord som give, kerne, skive (uttalas ”sgive”).
R är vanligen tungrots-r, liknande det skånska. Därför uttalas ord som kors, korn och kort med rs, rn och rt. Ord med rd, såsom bord, har vanligen ett stumt d (uttalet blir ”bor”). R uttalas efter vokal som ett vokalljud, vilket liknar å eller a, exempelvis smør som uttalas ”smö-a” eller mor som uttalas ”mo-a”.
D som följer efter l och n är vanligen stumt. Exempelvis kalde eller kvinde som uttalas ”kvinne”.
D som följer efter vokal uttalas mjukt. Slutljudet liknar det i engelskans ”with” (i exempelvis ”gade”).
G som följer efter vokal uttalas oftast mjukt. Antingen med ett ljud som ett j eller nästan som danskt (eller tyskt) u (bakre delen av tungan höjs mot gommen), exempelvis i ”læge” (Sv läkare). Exempel med j-aktigt g är ”drager” (Sv stadsbud).
Kk, pp och tt uttalas som g, b respektive d. Exempel: Trykke (uttalas ”trögge”), hoppe (uttalas ”håbbe”), flytte (uttalas ”flydde”).
Skj och stj uttalas med varje ljud för sig. Exempel: Skjorte (uttalas ”sgjårde”), stjerne (uttalas ”sdjärne”).
G efter i och u är oftast stumt. Exempel: Pige, uge (Sv vecka, uttalas ungefär oe), fugl (Sv fågel).
Långt a uttalas vanligtvis inte så mörkt som i svenskan, utan mer åt ä-ljudet. Exempel: Gade.
Långt u uttalas ungefär som svenska o i bo. Exempel: Uge.
Eg och øg uttalas ungefär som aj respektive åj. Exempel: regn, røg.
Danska ord som exempelvis ”mat” och ”hat” (Sv matt, hatt) skrivs med enkel slutkonsonant. Trots det är vokalen kort, precis som i svenska matt, hatt.
Ett stötljud, ”stødet” eller ”stødtonen”, används i danskan för att skilja vissa ord som stavas likadant åt. Uttalet förstärks med en stöt genom stämbanden. Jämför akut accent i svenskan. Exempel är hjælper som med stötljud betyder ”hjälper” medan det utan stötljud betyder ”hjälpare”.
Danska har många olika vokalljud, trettioen stycken. Några av alfabetets vokaler har flera varianter beroende på om de kommer före eller efter vissa konsonanter. Före och efter konsonanten r uttalas ofta vokalerna med tungan belägen lägre i munnen
Språkliga fällor i danskan för svenskar
Skillnader mellan svenska och danska språket som kan vara en fallgrop eller fälla för svensken i danmark.
Danska Svenska
avi’s = tidning
Sv avi = Dk meddelelse.
bekendt= bekant
Exempel: Dk Det kan du ikke være bekendt! = Sv Så kan du inte bära dig åt!
betjent =poliskonstapel
Sv betjänt = herskabstjener. Dk tjener = Sv kypare
blød = mjuk
Exempel: Dk Her sidder man blødt og godt.
bruge = använda
Sv bruka, ha för vana = Dk pleje
enkelt, enkelthed = enstaka, enskild, enskildhet
Exempel: Dk Der findes nogle enkelte eksempler på dette.
ens =lika,enahanda
Exempel: De to piger var (ikke) ens klædt = De två flickorna var (inte) lika klädda (Sv inte ens = Dk ikke engang)
Exempel: Ikke engang konen kendte ham igen = Inte ens hustrun kände igen honom
forlade = överge, lämna
Sv förlåta = Dk tilgive. Sv Förlåt! = Dk Om forladelse! Undskyld!
forloren = oäkta, ”lös”, falsk
Dk forlorne tænder = Sv löständer. Dk forloren kylling = kötträtt som liknar kyckling. Sv förlora = Dk tabe
for’mue = förmögenhet
Sv förmåga = Dk evne
for’mål = ändamål
Sv föremål = Dk genstand, ting
forretning = affär
Sv förrättning = Dk tjeneste
forstyrre = störa
forstørre = förstora
Sv förstöra = Dk ødelægge.
fremde’les = fortfarande
Dk også fremdeles = Sv och så vidare. Sv framdeles = Dk (en gang) i fremtiden, senere.
ganske = helt, alldeles, mycket, ganska
igen = kvar
Exempel: Han har ikke langt igen
især = särskilt, i synnerhet
Sv isär = Dk i stykker, itu, fra hinanden.
karakter = karaktär,betyg
Exempel: Han lik en god karakter i tysk
kvik = pigg, livlig, kvick
Sv kvick även = Dk vittig
le, grine = skratta
Sv le = Dk smile. Dk skratte = Sv raspa, skrälla. Exempel: Han næsten lo sig ihjel – Grammofonen skratter. Hun smilede venligt til ham
lidelse = lidande
Sv lidelse, lidelsefull = Dk lidenskab, lidenska’belig
lov = lag, tillåtelse, lov
lovlig = laglig
mangel; mangle = brist saknas, fattas
Sv mangel = Dk rulle
må, måtte = måste, får, fick
Exempel: Må jeg gå nu? = Får jag gå nu? Han må jo være gal = Han måste ju vara tokig. Sv må, måtte: Hvordan har du det? = Hur mår du? Gid han snart kom! = Måtte han komma snart!
mærkelig = märkvärdig
Sv märklig = Dk bemærkelsesværdig, betydelig.
nødig = ogärna
nøjag’tig = noggrann, exakt
Sv nöjaktig = Dk tilfredsstillende.
overse = förbise; överblicka, -skåda
Sv överse med något = Dk bære over med noget.
rolig = lugn
Sv rolig = Dk morsom
selskab = bjudning; bolag
Exempel: Sv aktiebolag = Dk aktieselskab.
semester = termin
Sv semester = Dk ferie.
slet = dålig, usel
Sv slät = Dk jævn, glat. Dk glatbarberet = Sv slätrakad. Dk slet barberet = Sv dåligt rakad. Dk slet ikke = Sv inte alls.
snyde = lura, skinna
Sv snyta sig = Dk pudse næsen.
spøge = även: skämta
Dk spøg = Sv skämt. (Sv spöke = Dk spøgelse.
stadig, stadigvæk = ständigt, fortfarande
tilfælde = fall
Exempel: Hvis dette er tilfældet. Sv tillfälle = Dk lejlighed. Sv för tillfället = Dk for øjeblikket. Dk et uhelbre’deligt tilfælde = Sv ett obotligt fall.
ubevæ’gelig = orörlig
Sv obeveklig = Dk ubønhø’rlig.
udsætte = uppskjuta, anmärka
Exempel: Mødet er udsat til den 16 = Mötet är uppskjutet. Har du noget at udsætte på = Har du något att anmärka på.
uhyre = vidunder
Dk adjektivet uhyre = Sv oerhört. Dk vidunderlig = Sv underbar.
undertiden = ibland
Sv under tiden = Dk i mellemtiden.
uvilkå’rlig = ofrivillig
Sv ovillkorlig = Dk ubetinget. Dk betinget dom = Sv villkorlig dom.
væsen = varelse
Dk værelse = Sv rum.
vid (med kort i) = kvickhet, spiritualitet
Sv vidd = Dk vidde.
vil = ofta: skall, kommer att
Exempel: Han vil gøre det i næste uge = Han kommer att göra det i nästa vecka
Dansk-svensk ordlista
En kort ordlista med vanliga ord som skiljer sig i danska mot svenska:
Danska – Svenska
aftensmad = kvällsmat
agurk’ = gurka
avi’s = tidning
biksemad = pytt i panna
dejlig = härlig, ljuvlig
dreng = pojke
dyne= täcke
elevator = hiss
fjernsyn = television
fløde = grädde
flødeskum = vispgrädde
for’an = framför
fordi’ = därför att
forsikringsselskab = försäkringsbolag
fortov = trottoar
frikadeller = ett slags köttbullar
frisk = färsk
frokost = lunch
garderobe = effektförvaring
gulerod = morot
hakkebøf = pannbiff
huske = komma ihåg
hvis = om; vems, vilkens o.s.v.
hvor = var
hvordan’ = hur
is = glass
kartof’ler = potatis
kasse = låda
knallert = moped
kuffert, taske = resväska
kun = bara
kødboller = frikadeller
lade være = låta bli
lagkage = tårta
lige = rakt, rätt, just, precis
lukke = stänga
lukke op, åbne = öppna
lutter = idel
lys = ljus
mel = mjöl
middagsmad = middag
morgenmad = frukost
morsomt = roligt
mælk = mjölk
omtrent = ungefär
pige= flicka
porre = purjolök
pære = päron, glödlampa
pølse = korv
S-tog = förortståg, tunnelbana
sjovt = skojigt
skinnebus = rälsbuss
smørrebrød = smörgås
snor = snöre
spisekort = matsedel
spørge = fråga
sted = plats, ställe
stoppested = hållplats
sulten = hungrig
true = hota
tykmælk = surmjölk
tyttebær = lingon
tåge = dimma
tælle = räkna
tæppe = täcke
tærte = bakverk av smördeg
uge = vecka
vaske = tvätta
vogn, taxa = taxi
værelse = rum
ymer = filmjölk
åben = öppen